Det hela började på hösten 1985 då Siv Ekström kom till Jakobstad. Hon hade studerat musikvetenskap och folkloristik vid Åbo Akademi och nu skulle studierna i musikvetenskap färdigställas på distans. Hon ville ha lite extraknäck och gick in till Arbis i Jakobstad och frågade om hon möjligtvis kunde få hålla en kurs i fiolspelning.
     På Åland hade hon startat folkmusiklaget Kvinnfolk och höll kontakt med dem så gott det gick.  I Åbo hade hon också lett  barngruppen Bråkstråkarna och så hade hon dragit en nybörjarkurs för vuxna inom Åbo Arbis.

     När hon kom in till Arbis i Jakobstad så trodde de att de såg ett spöke, berättar Siv. De berättade att fått önskemål om en fiolkurs och hade grubblat på var de skulle få tag på en lärare. Från Sivs sida behövdes alltså ingen övertalning, det var grönt ljus direkt

    

     Kursen fick ta ett vindsrum i besittning vid Vestersundsby samlingshus och det kom ett tiotal deltagare till det allra första tillfället den 11 september 1985. Vuxna nybörjare skulle nu lära sig spela i grupp och på gehör, det var ett ganska okänt begrepp. Men Siv hade ju gått i Malungs folkhögskola på en ettårig kurs för Jonny Soling och hon hade mycket metodik och lätta låtar i bagaget, så det var bara att köra igång.
      Den första låten som gänget fick ta itu med var var Blinka lilla,... men snart utökades repertoaren med ”riktiga” låtar som Schottis från Övermark, Masurka från Åland och Polka från Purmo. Spelandet varvades med fioltekniska övningar och stråkgymnastik. Skalövningen ”Ramsan” startade alla övningar och alla låtar lärdes ut på gehör, men,  när låten satt delades alltid noter ut som stöd för minnet.

     Under höstterminen utökades gruppen med nya medlemmar och någon hoppade av, men redan till nyårsfesten i Vestersundsby samlinghus kunde gruppen göra sitt första framträdande. 

     I ett klipp ur JT den 31.12.1985 kan vi läsa följande: "Gruppen spelade tre låtar och fick ta emot mycket applåder".

    

     Sivs fiolgrupp fick också uppträda 12 april 1986 på Arbis läsårsavslutning i Risö skola  i Larsmo.  Siv blev där utsatt för en kupp av kulturentusiasten Gösta Karlsson, han ledde programmet och frågade rakt ut: " Iför denna församlings närvaro frågar jag dig Siv Gun Ellinor Ekström: Lovar du att hålla en fiolkurs här i Larsmo nästa år?"  Naturligtvis kunde hon inte motstå ett sådant frieri så på hösten 1986 hade hon tre kurser. Nybörjarkurs i Larsmo, Risö skola och nybörjar- och fortsättningskurs i Vestersundsby samlingshus.
     

     Så småningom utkristalliserade det sig ett troget gäng som återkom till fortsättningskursen år efter år och det började allt mer likna ett riktigt spelmanslag. För att få komp så skaffades ett transportabelt orgelharmonium, och det bildades förening och tog namnet Vestersundsby spelmän.
      Spelmanslaget var nu såtillvida etablerat och känt så de fick förfrågan om de kan vara värdar för en riktig  Finlands svensk spelmansstämma. Det var en höjdare och med Siv vid rodret så tvekades det inte en sekund. Planeringen började hösten 1994 och sommaren 1995 stod laget värd för en hejdundrande stämma med ca 350 deltagare. Arrangörerna fick idel lovord för en lyckad och bra genomförd stämma.
    

    

     Så var vi då utan ledare, vi hörde oss för bland etablerade spelmän i nejden och Elmer Lövdahl från Oravais antog utmaningen att leda en skock vimsiga spelmän från Jakobstad. Det var en trevlig tid vi hade med Elmer, vi lärde oss många nya låtar från Oravais och trakterna däromkring.
      Vi har haft många bra och trevliga ledare under årens lopp och fått stifta bekantskap med många olika inlärningsmetoder.

     Redan i mitten av 1980 talet så föddes tanken på att samla spelmän en lördagseftermiddag så de skulle få träffa andra likasinnade och spela tillsammans en stund. Eftersom det var mitt emellan sommarstämmorna så fick begivenheten namnet Midvinterstämman. Sista lördagen i januari varje år prickdes i kalendern. Samlingshuset i Vestersundsby var en given plats att hålla till i.
      De första åren arrangerades tillfället tillsammans med folkdansarna, köttsoppa och kaffe kokades på talko, grupper engagerades som underhållare och låtutlärning fanns också med under eftermiddagen. Att Midvinterstämman fyllde sin funktion var det inget tvivel på, som mest så var ca 100 spelmän och hälsade på under eftermiddagen. I flera års tid kom även ett busslass med spelmän ända från Lappfjärd, de plockade också upp spelmän längs vägen.
      I 20 år höll gänget från Vestersundsby spelmän på med detta och sista åren helt i egen regi. Maten köptes färdigkokad från ett cateringföretag och medlemmarna själva serverade, diskade och spelade mellan varven.
      De Finlands svenska spelmansstämmorna besöks även flitigt av spelmännen samt spelmansförbundets veckslutskurs, ofta på Sälgrund utanför Kaskö, har alltid haft flera spelmän från Vestersundsby spelmän som deltagare.
På tal om spelmansstämmor så har ju laget stått värd för två stämmor. Den första under Siv Ekströms tid år 1995 som nämndes tidigare. År 2005 var det dags igen, men denna stämma var en samstämma som arrangerades tillsammans med folkdansarna i nejden. Mycket folk var engagerade och stämman "Samstämt" genomfördes med bravur fast det var både dansare och spelmän på samma stämma. Det märktes i staden att det var festligt utöver det vanliga.

 

     För att få erfarenhet och vidga de egna vyerna så har vi besökt Sivs "egen" stämma invid Önningeby Museum på Åland och så har vi varit till Bingsjö i Dalarna, de sägs vara världens största spelmansstämma. Denna spelmansstämma i Bingsjö kan inte beskrivas den måste upplevas och dit vi vill åka på nytt.
    

     Kaustby Folkmusik Festival är ju geografiskt så nära så man måste besöka den varje år, vilket vi också gjort med några undantag i början.

 

      Vi har under årens lopp haft många bra ledare, ingen nämnd och ingen glömd och nu leds vi av den mest meriterade, nämligen Mia Willnäs. Mia har varit vår ledare sedan år 2006 och vi är mer än nöjda med hennes inlärningsmetoder och arrangemang.
      När man lyssnar på publikens reaktioner efter framträdanden som vi gör, så känns det som om vi har blivit bättre. All heder åt vår ledare.
     Det skulle finnas hur mycket som helst att skriva om, men i all korthet blev det så här.

   

      Kolla gärna Händelsekalendern på denna hemsida.

 

     FH